Aktiva svenska regioner och kommuner

Andelen svenska regioner och kommuner som arbetar med MM växer ständigt. Här är några exempel på vad de gjort och gör:

·	Borlänge: Under beteckningen Hållbar Trafik hittar man projekt, informationsåtgärder och aktiviteter för att nå hållbara transporter i Borlänge. Ett stort projekt är Arbetsresor i Dalarna, där sex stora arbetsplatser i länet deltar sedan hösten 2005. Efter en inledande enkätundersökning genomfördes under 2007 olika åtgärder och projekt som ska minska arbetsresornas miljö- och hälsobelastning. Bland dem finns Hela Borlänge cyklar!, Projekt bilprovningen samt en kollektivtrafikplan med ett nytt linjenät för Borlänge tätort som förbättrar kollektivtrafiken för 85 % av Borlänges invånare. Vidare har man placerat en busshållplats inne i ett köpcentrum – den första i Sverige i sitt slag – och lagt upp skolvägsstrategier m m. Utvecklingen kan följas via webbsidan Hållbar Trafik. Kontaktperson: Karin Gustavsson.
·	Eskilstuna tog redan 2002 fram Eskilstuna-MaTs – ett idéprogram för ett miljöanpassat transportsystem – och är även känt för Cykelstaden Eskilstuna, ett treårigt, nu avslutat, projekt med attitydpåverkan och fysiska åtgärder. Eskilstuna satsar stort på biogas i olika sammanhang (biogasverk, biogasbussar, publikt biogastankställe). Bland åtgärderna finns även kommunala miljöbilar, projektet Gå och cykla till skolan, samåkningsprojekt, gratis parkering för miljöbilar samt en förstudie om spårbilar. För mer info rekommenderas ett besök på transportsidan. Kontaktperson: Lars Wiklund.
·	Gävleborg: X-MaTs 2008–2009 – ett miljöanpassat transportsystem som fortsätter de transportinriktade projekt som funnits i Gävleborgs län de senaste åren och där X-MaTs ”Miljöanpassat transportsystem i Gävleborg 2001-2003 och 2005-2007” varit viktigast. Projekten har resulterat i åtgärder för att nå de nationella målsättningarna för koldioxidutsläppen. X-MaTs är ett samarbete mellan Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg, Banverket och Vägverket. www.lg.se/X-MaTs
·	Göteborg: Trafikkontoret driver kampanjen Nya Vägvanor för att få inbitna bilåkare att bryta slentrianen och i stället göra aktiva dagliga vägval – samåka, köra mindre, åka kollektivt, cykla eller gå. Lönsamma Vägvanor är en liknande kampanj riktad till företagen. Lundby Mobility Centre är ett lokalt långsiktigt samverkansprojekt som är en del av Trafikkontoret. Genom information och flera delprojekt riktade mot privatpersoner och företag arbetar Lundby Mobility Centre med att utveckla och introducera nya trafik- och transportlösningar som är effektiva ur miljösynpunkt. Pågående projekt är bland andra Bustrip (Baltic Urban Sustainable Transport Implementation and Planning), resecoachning samt Sveriges första cykelpool med smartcardteknik.
·	Helsingborg: Projektet Den Hållbara Resan ska visa invånarna hur livskvaliteten och miljön påverkas av trafiken i staden och förändra deras beteende. I den långsiktiga trafikplan som antogs 2006 finns MM med som arbetsområde. Bussvisionen, en avsiktsförklaring mellan Skånetrafiken och Helsingborgs stad, har målet att under en tioårsperiod fördubbla resandet med stadsbussarna.
·	Jönköping lanserade 2001 den samåkningstjänst som nu drivs av Datessa under namnet Svensk Samåkningstjänst. Ett femtontal större organisationer, och flera mindre, är idag anslutna till tjänsten. I Smart Trafikant ingår flera olika delprojekt och aktiviteter, t ex företagsrådgivning, hushållskampanjer, tävlingen Cykelkedjan (cykling till och från arbetet), Gå och cykla till skolan, en ny cykelplan samt marknadsföring av kollektivtrafiken. Jönköping deltar även i samverkansprojektet Den Goda Staden.
·	Karlstad startade Transportrådgivningen 1996 i samband med att den miljöanpassade trafikplanen genomfördes. Två transportrådgivare ger information och hjälp till privatpersoner, företag, föreningar och skolor som vill förbättra sina resor och transporter i Karlstad. En ny strategi för hållbara transporter blev klar 2006, och för närvarande driver man två stora projekt, Tripp och MiljöVardag. Tripp syftar till att hjälpa företag att se över sina resvanor för att bli effektivare, spara pengar och värna om miljön. MiljöVardag är kopplat till det europeiska projektet Echo Action, som inriktar sig på familjer. Avsikten är att hjälpe dem minska sin energiförbrukning och miljöanpassa sina resor. Till detta kommer ett antal lokala MM-projekt, däribland en ny lokal cykelväg i innerstaden, Reseservice (en typ av tidtabell och internet-service för kollektivtrafikresenärer på Centralsjukhuset) och Rådrummet – rådgivning inom avfall, energi, konsument och transport.
·	Kristianstad strävar efter att bli en fossilfri kommun och gör stora satsningar på biogas, inte minst genom projektet Biogas Kristianstad, som syftar till att öka användandet av biogas som drivmedel för fordonen i kommunen. Hållbart resande är ett projekt som ska stimulera till ändrade resvanor – mindre bilåkande, mer cykel- och kollektivtrafik. Ett antal delprojekt av beprövat slag ingår, till exempel bilpool, hälsotrampare och testresenärer. Kontaktpersoner: Elin Dalaryd och Patrik Lindblom.
·	Kronoberg. Här finns Energikontor Sydost, som arbetar med energieffektivisering och förnyelsebar energi i sydöstra Sverige. Affärsidén är att erbjuda aktuell, objektiv och opartisk information och kunskap inom energi- och transportsektorn. Energikontor Sydost startade 1999 som ett EU-projekt inom ramen för dåvarande Kommunförbundet Kronoberg. Sedan 2007 drivs verksamheten i bolaget Energikontor Sydost AB. Bolaget ägs av en förening där regionförbund, landsting och kommuner i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är medlemmar.
·	Linköping driver projektet Temp (Transport-, Energi- och MiljöProjekt), som ska öka linköpingsbornas kunskap och kännedom om hur trafikbeteende och val av energikällor påverkar utsläppen av växthusgaser. Ett stort antal delprojekt ingår, varav många inriktar sig på att ändra invånarnas resvanor. Mer information finns på kommunens TEMP-sida samt i TEMP – klimatarbete på hemmaplan, en idébok som publicerades 2008. Kontaktperson: Annelie Frick.
·	Lund: 1996 beslöt kommunstyrelsen i Lund att utarbeta en miljöanpassad trafikplan. Året efter var den klar, döptes till LundaMaTs och sattes omgående i verket. Sedan dess har Lund haft en tätposition inom MM, och arbetet har rönt intresse även internationellt. Bland de viktigare tidiga insatserna kan nämnas kollektivtrafikstråket Lundalänken, en stor mängd cykelfrämjande åtgärder samt mobilitetskontorets verksamhet. Utvärderingar har visat att MM-åtgärderna varit mycket framgångsrika. Idag arbetar man efter en uppdaterad plan, LundaMaTs II, där mål och vision brutits ner i en handlingsplan som består av runt fyrtio projektförslag, som i sin tur kan omfatta flera delprojekt och åtgärder. Här är några exempel:   ·  Smart trafikant på arbetsplatser.   ·  Tjänstecyklar för att underlätta kombinationsresor.   ·  Integrering av mobility management i högskolutbildning.   ·  Specialinformation till nyinflyttade, inklusive hembesök till dem som flyttar in i nybyggda hus.   ·  Miljöanpassning av biltrafik: bilpool, samåkning, sparsam körning, miljöfordon.   ·  Hälsotrampare, testresenärer och kombiresenärer.   ·  Interaktiv service på webben – bland annat utveckling av en cykelreseplanerare samt en funktion för förenklad beställning av broschyrer och informationsmaterial inom trafikmiljöområdet.   ·  På webben finns även Pendlometern, ett verktyg som mäter och jämför pendling med cykel, kollektivtrafik och bil på ett antal viktiga pendlingsstråk i kommunen.   ·  Cykelresecentrum – utvecklad service vid kommunens bevakade cykelparkering vid stationen.   ·  Effektivare användning av kommunala fordon. Den som vill veta mer än vad som finns på Lunds webbsidor om trafikmiljö kan kontakta någon på Trafikmiljöenheten.
·	Malmö har sedan 2001 arbetat aktivt med beteendepåverkande åtgärder för att skapa ett hållbarare transportsystem. Förutom den självklara målgruppen ”allmänheten” riktar man sig främst till företagen, skolorna och kommunens egen organisation. Via sidan Hållbar trafikmiljö kan du leta dig fram till åtskilliga exempel på opinionsbildande, upplysande och tankeväckande kampanjer och events med syftet att skapa dialog och debatt, och på så vis öka Malmöbornas medvetande om bilismens effekter på miljön, hälsan och ekonomin.
·	Skåne: Hållbar Mobilitet Skåne, HM Skåne, är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter. De arbetar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor och för att få fler att välja mer hållbara alternativ. Huvudfinansiärer är Region Skåne, Vägverket Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län. Centrets verksamhet finansieras också av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram och Europeiska regionala utvecklingsfonden. HM Skåne ger ut ett nyhetsbrev, som du kan prenumerera på.
·	Stockholm: Via sidan Praktiskt och strategiskt klimatarbete i staden kan man ta del av Stockholms nuvarande arbete. Ett uppmärksammat, men nu avslutat projekt är Stockholm Mobilitet, som arbetade för hållbart resande och smarta transporter. Bland åtgärder som riktade sig mot allmänheten intog cykelåtgärderna en framträdande plats. Ett annat prioriterat område var resurseffektiva transporter hos stadens företag och förvaltningar, och mot en särskild grupp – planerare, fastighetsförvaltare och byggbolag – riktade man olika åtgärder med syftet att tillföra mobilitetsåtgärder redan under planeringen av nya områden. Den som vill veta mer kan hämta hem en rapport i pdf-format. I Stockholm finns även informationsportalen Ressmart.se – en informationsportal för dför alla som arbetar med att effektivisera Stockholmsregionens transportsystem. Den inriktar sig på helhetssyn i planeringen med tyngdpunkt på beteendepåverkande åtgärder, dvs i praktiken mobility management. På webbplatsen kan du hitta information om hur du kan göra, vilka som gör det, vad det har resulterat i och vad du vinner på en ökad samverkan. Bakom Ressmart.se ligger Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Vägverket, Banverket och SL.
·	Örebro har sedan 2006 haft en enhet för hållbara transporter, och den utgör nu en del av kommunledningskansliet. Arbetet är till stor del inriktat på att föra upp frågorna på en strategisk nivå och skapa incitament för mer hållbara resor och transporter. Bland aktiviteterna kan nämnas en transportplan (antas av fullmäktige september 2008), resepolicy med vidhängande reseriktlinjer, nytt linjenät och ökad turtäthet för stadsbussarna (biogasbussar) med start 2009, upphandling av bilpool som ska vara öppen även för allmänheten (2008/09) och ett nytt system för cykeluthyrning. Utöver det drivs tre Klimp-finansierade informationsprojekt – ett riktat mot företag, ett som rör barn- och ungdomars resande och ett som rör biogasfordon. Mer information finns på Örebros sidor om klimat- och miljöarbete. Kontaktperson: Per Elvingson.
·	Umeåregionen. Dålig luftkvalitet och dålig framkomlighet är vardag i Umeås centrum. Umeå Kommun har, tillsammans med bland andra Länsstyrelsen och Vägverket, tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska problemen. På Hållbart Resande kan du läsa om de olika metoder man provat för att påverka resorna i hållbar riktning.
·	Västernorrland driver projektet Bästa Resan. Det handlar om att utifrån resenärens perspektiv täcka alla delar av en persons resa – från start till slutdestination. Ett av huvudområden är att förändra människors attityder och beteenden vad gäller kollektivtrafik, så att kollektivtrafik upplevs som ett förstahandsval.
·	Östergötland. Projektet Klimatcoach Östergötland arbetar tillsammans med kommunerna för att minska miljöpåverkan från resor och transporter. Syftet är att få fler att välja mer hållbara alternativ. Kommunerna erbjuds ett kunskapsstöd som lägger grunden för ett långsiktigt arbete med hållbara transporter. Projektet ingår i Regionförbundet Östsams klimatinvesteringsprogram.
·	Östersund driver projektet Grön Trafik, som anordnar europeiska mobilitetsveckan och jobbar med bland annat EcoDriving, bilpool, information, skolprojekt, upphandling och miljöbilar. Mer information går att få genom Grön Trafiks webbsida eller projektledare Anne Sörensson, tel 063-14 46 61.

Har du ny eller uppdaterad information om vad svenska kommuner gör inom MM? Skicka i så fall gärna infon vidare till vår webbredaktör.

Trafikstrategier

Även om en strategi huvudsakligen är en teoretisk konstruktion, så utgår den alltid från verkligheten (om den är kompetent och seriöst gjord) och ger upphov till högst praktiska resultat (om den används). Det är därför vi nämner den här, på praktiksidan.

Sedan 2004 har flera städer tagit fram trafikstrategier, och även börjat arbeta efter dem. Trafikstrategin har två huvudsyften:

·	Att ange hur trafiken bör utvecklas för att man ska nå ett hållbart och attraktivt samhälle.
·	Att samla trafikfrågorna under ett paraply och tydliggöra dem i sammanvägningen med andra intressen i planeringen.

Arbetet utgår från en vision för transportsystemet, till vilken man kopplar mål som säkerställer att planeringen håller riktningen mot hållbarhet. Utvecklingen av kommunens infrastruktur sätts in i ett lokalt, regional och ett nationellt perspektiv och samtliga trafikslag behandlas.

En trafikstrategi – ofta även kallad transportstrategi – ger förutsättningar för ett bärkraftigt transportsystem med inriktning mot en hållbar samhällsutveckling. Miljö, hälsa och säkerhet är grundläggande begrepp liksom trygghet och god tillgänglighet. Samtidigt ska kommunens attraktivitet stärkas för såväl boende som besökande och verksamma.

Till de städer som idag arbetar efter en uttalad trafikstrategi hör

·	Eskilstuna
·	Eslöv
·	Gävle
·	Karlstad
·	Linköping
·	Lund

MM i glesbygd

MM fungerar utmärkt även i glesbygd. På många håll finns redan den typ av samarbete som är en förutsättning för bra MM.
Busstrafiken i Ockelbo Kommun – Kuxa-bussarna – är ett tidigt exempel på MM-tänkande, även om begreppet inte var i omlopp när projektet genomfördes (1995). Linjesträckningen fyrdubblades, kollektivresandet ökade med 400%, och trots det blev busstrafiken inte dyrare. Utbyggnaden ”betalades” med en samordning mellan skolresor, färdtjänst och linjetrafik. Kommunens innevånare kunde resa gratis med kollektivtrafiken. Mer information finns på Ockelbo kommuns webbplats.

Internationella exempel

EU-projektet MAX
MAX-projektet är det största EU-projektet någonsin inom mobility management. Totalt medverkade 28 partners från 16 länder och budgeten var totalt 50 miljoner kronor. MAX-projektet avslutades i oktober 2009, efter tre års arbete, och har resulterat i ett antal verktyg som förbättrar och underlättar MM-arbetet:

·	Max Explorer – webbaserad beslutsguide inom MM som ger råd om effektiva MM-åtgärder för olika situationer och målgrupper.
·	MaxQ – system för kvalitetssäkring av arbetet med mobility management. Metoden ger besked om styrkor och svagheter i arbetet samt förslag på hur du kan förbättra MM-arbetet. MaxQ är även förberett för certifiering.
·	MaxTag – webbaserad guide för hur du gör framgångsrika MM-kampanjer.
·	MaxSem – en ny modell för beteendeförändring och en metod där du kan dela in målgruppen i fyra grupper med avseende på hur långt de kommit i sin förändringsbenägenhet. Denna information kan användas för anpassning av MM-budskapet och mäta attitydförändringar på vägen mot den önskade beteendeförändringen.
·	MaxSumo – guide för planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. MaxSumo är en vidareutveckling av svenska SUMO.
·	MaxEva – europeisk databas som samlar resultat från utvärderingar gjorda enligt MaxSumo. MaxEva ger även underlag för framtida prognosticering av effekter innan en åtgärd är införd. MaxEva är en vidareutveckling av tankarna bakom svenska SARA.
·	MaxLupo – handbok om hur du integrerar mobility management och fysisk planering. Handboken innehåller en mängd intressanta exempel samt en metod för ”simulering” av hur olika planeringsscenarier kan tydliggöras.

Mer information om de olika MAX-verktygen finns på EPOMM:s webbplats, sidan MM-tools.

Bremen och Groningen
Bremen och Groningen är två namn som ofta återkommer när man nämner exempel på framgångsrik MM. I maj 2002 åkte några intresserade på en studieresa till de båda städerna. Pernilla Hyllenius har sammaställt ett referat från resan.

Norsk webbplats för alternativa arbetsresor.
”SMART – økonomiske, helsebringende og miljøvennlige arbeidsreiser” är titeln på en ny och innehållsrik norsk webbplats som ”viser at bedriften, gjennom å ta ansvar for ansattes arbeids- og tjenestereiser, kan bidra till å bedre bedriftens økonomi, bedre arbeidsmiljøet og bidra til å utvikle en god miljøprofil”.
Målgruppen är både offentliga och privata verksamheter.
Webbplatsen innehåller bland annat åtgärdsförslag och strategier, en exempelsamling samt instrument för utvärdering.
Bakom webbplatsen står Syklistenes Landsforening, AS Oslo Sporveier och Norges Automobil-Forbund, som de två senaste åren har samarbetat kring olika åtgärder för näringslivet.
Adressen är www.arbeidsreiser.no/ och den som vill veta mer om projektet och webbplatsen kan kontakta projektledaren, Olav Kasin.

Edinburgh
Edinburgh är en stad med kraftig tillväxt i både ekonomin och antalet invånare, för närvarande drygt 435 000. Det är samtidigt en stad som går sin egen väg. Du kan läsa mer om den på www.edinburgh.gov.uk/ och i ett reportage, signerat Pär Envall och Jessica ter Schure.