|
|
Innehåll:
Merparten av de publikationer vi tar upp här går att låna från Vägverkets bibliotek eller VTI:s bibliotek.
2009
Att hantera inducerad efterfrågan på trafik
Rapporten är den första etappen av ett större FoU-uppdrag om inducerad trafik och dess konsekvenser för planering och investeringar.
Huvudsyftet med delredovisningen är att ge underlag för effektiv kunskapsspridning inom Vägverket och andra aktuella parter: Vad är inducerad trafik? Och vad får det för konsekvenser för hur väginvesteringar bör behandlas?
En pdf-version går att hämta hem från Vägverkets webbplats.
2008
Smart Trafikant
Inom ramen för Smart Trafikant har ett stort antal åtgärder och aktiviteter för att påverka invånarnas resvanor genomförts. Arbetet har bedrivits i fyra huvudsakliga delprojekt: ”Cykelkedjan”, ”Gå och cykla till skolan” samt företagsrådgivning och olika hushållskampanjer. Utöver delprojekten har en rad andra aktiviteter genomförts.
En utvärdering av projektet visar att det bidragit till ett förändrat resbeteende. Användningen av bil minskade från 58 till 55 procent mellan 2005 och 2008. Andelen resor med cykel ökade under samma period från 13 till 17 procent. Minskningen av bilresor innebär en sänkning av CO2-utsläppen med cirka 1000 ton årligen.
Utvärderingen går att ladda ner från Trafikverkets webbplats.
TEMP – Klimatarbete på hemmaplan
TEMP-projektets uppgift var att öka Linköpingbornas kunskaper om den globala uppvärmningen, men också att påverka deras attityder till exempelvis resvanor och energianvändning.
Hur lyckades uppdraget? Lärde sig Linköpingsborna mer om växthuseffekten under projekttiden? Blev det några attitydförändringar? Svaren finns i rapporten ”TEMP – Klimatarbete på hemmaplan”, som går att ladda ner från Trafikverkets webbplats.
Rörlig kunskapsplattform för innovativa språng vid arbetet med ett hållbart transportsystem
Dagens transportsystem är inte hållbart – och utvecklingen går i många avseenden i fel riktning. Befintlig kunskap används inte och bara en bråkdel av redan kända åtgärder blir implementerade. I denna rapport (idépromemoria) ger Trivector ett förslag till bättre kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom området hållbara transportsystem.
Grundtanken är att ett mer sammanhållet system för kunskapsuppbyggnad och innovationer skapar bättre möjlighet att förverkliga de språng som behövs. Rapporten presenterar även en rörlig plattform för framtagande, implementering och återföring av kunskap. Viktiga delar i plattformen är en gemensam vision och ett gemensamt nav med syfte att underlätta och effektivisera aktörernas informationsutbyte.
Ladda ner en pdf-version av rapporten.
Potential för överflyttning av person- och godstransporter mellan trafikslag
Denna rapport fungerar som ett delsvar på det uppdrag som regeringen i maj 2008 gav trafikverken och Sika – att kartlägga vilka potentialer det finns för överflyttning av gods och passagerare mellan trafikslagen.
Rapporten, liksom uppdraget, handlar främst om:
| · | Hur ska koldioxiden kunna minska i tranportsektorn genom överflyttning mellan trafikslag? |
| · | Hur ska man uppmuntra till – eller avskräcka från – val av olika trafikslag? |
| · | Hur ska hinder för överflyttning undanröjas? |
Studien inriktar sig på följande typer av åtgärder: MM-åtgärder (bilpooler, samåkning, kampanjer, rådgivning etc), effektivare kollektivtrafik, enklare reskortslösningar, tätortslösningar för minskat enskilt bilåkande, för ökad samåkning och ökad användning av gång, cykel och kollektivtrafik.
En pdf-version av rapporten går att ladda ner från Sika:s webbplats.
LundaMaTs – uppmärksamhet och effekter 2008 (2004)
Utvärderingsrapport som visar effekterna av arbetet med LundaMaTs i Lunds kommun. Utvärderingen har genomförts 2001, 2004 och 2008, och i rapporten från 2008 jämförs även de olika undersökningsåren.
Undersökningen – som genomförts bland 4 000 boende i Lunds kommun – inriktar sig på kännedom om olika åtgärder samt effekter i form av ändrade resvanor. Med ledning av resultaten beräknas även effekten i termer av minskade utsläpp av koldioxid. Föremätningen bygger på analysnivåerna i SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt).
Utvärderingen ingår i det underlag som används i det fortsatta arbetet med LundaMaTs.
Kontaktperson för utvärderingen är Jitka Andersson, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun.
TEMP – klimatarbete på hemmaplan
En sammanställning av Linköpings fyra år med folkbildnings- och informationsprojektet TEMP (transport, energi, miljö, projekt).
Boken redogör för arbetsformer, delprojekt och effekter. Resultatet har blivit en lättillgänglig och inspirerande idébank, även för MM-intresserade – flera av delprojekten inriktade sig på att ändra invånarnas resvanor.
En pdf-version av boken går att ladda ner från Linköpings webbsida ”Idébok om TEMP”.
2007
Hållbar mobilitet. En guide till hållbar lokal transportplanering
En tryckt, spiralbunden och läsvänlig version av webbplatsen www.movingsustainably.net/, som är resultatet av BUSTRIP – ett projekt drivet av bland andra Östersjöstädernas förbund.
Guiden är tänkt för små och mellanstora städer, som tar sina första steg mot hållbara lokala transporter. Även om mycket handlar om planer och planering, så har denna handledning fötterna på jorden. Den bygger på praktiska erfarenheter och exempel, och har ett handfast upplägg i tre avsnitt: utarbetandet av planen, implementeringen samt de åtgärder som ska vidtas under genomförandet. Varje avsnitt är uppdelat i olika steg som motsvarar konkreta steg i processen.
Tjänstebilpool i Hallstahammar
Här finns ett framgångsexempel att vaska godsaker ur för den som funderar på tjänstebilspool. Den kommunala tjänstebilpoolen i Hallstahammar har inneburit minskade kostnader, minskad miljöbelastning samt bättre trafiksäkerhet vid tjänsteresor bland de anställda inom kommunen.
Totalt har fordonskostnaderna för tjänsteresor med bil minskat med 250.000 kr (10 %). Samma procentsats gäller för CO2-utsläppen från tjänsteresandet med bil.
Hos Vägverket finns möjlighet att ladda ner rapporten.
TRAST, utgåva 2
Under 2007 kom en ny utgåva av handboken TRAST (Trafik för en attraktiv stad). Syftet är som tidigare att vägleda planerare och beslutsfattare i arbetet med stadens trafikfrågor. TRAST kan ge nya möjligheter att använda MM i kommuner.
Mer info samt pdf för nerladdning finns på TRAST- och VGU-sajten.
Säkert resande – utvärdering av effekter av mobility management på trafiksäkerhet
Det här dokumentet granskar trafiksäkerhetseffekterna av MM. Och den effekten långt från marginell – en viss minskning av körsträckan tenderar att ge en ännu större minskning av olyckskostnaden. Empiriska bevis pekar på att varje procents minskning av total körsträcka i ett område minskar de totala olyckskostnaderna med 1,0 till 1,4 %.
Hos Vägverket finns mer information samt möjlighet att ladda ner rapporten.
2006
Samåkning i Sverige
Kartläggningen ger en god bild av de mer organiserade försöken att öka samåkningen. En av slutsatserna är att samåkningen i stort ser likadan ut nu som för trettio år sedan.
På Vägverkets sida om rapporten finns mer information samt möjlighet till nerladdning.
Framgångsrikt mobilitetsarbete i kommuner
Denna rapport – som tagits fram inom ramen för projektet Den goda staden – redovisar erfarenheter, framgångsfaktorer, hinder och risker. Allt är kopplat till de processer och metoder som krävs för att arbetet med ett mer hållbart resande ska bli en naturlig och självklar del av det kommunala arbetet.
Inventeringen har gjorts genom intervjuer med representanter från Jönköping, Kalmar, Karlstad, Lund och Växjö kommuner.
Hos Vägverket finns möjlighet att ladda ner rapporten som pdf-fil.
Miljöeffektiva transporter och resor – en handbok för företag
Företagen spelar en nyckelroll i arbetet med att minska transporternas miljöpåverkan. Erfarenheter visar att mycket kan förbättras bara genom att se över företagets transportkostnader och rutiner.
Malmö stad har tagit fram en handbok, som handlar om hur företaget kan minska miljöpåverkan från sina transporter och resor – samtidigt som man oftast sparar pengar.
Du kan ladda ner handboken från Malmös webbplats (pdf-fil på 5,2 MB).
Handbok för bättre kommunala tjänsteresor
Handboken är utgiven av Vägverket och beskriver bland annat metoder för att effektivisera fordonsägande, körsätt, resplanering och vägval.
Kommuner som effektiviserar sina tjänsteresor kan minska kostnaderna för dem med ett tiotal procent och samtidigt öka servicen. På köpet får man minskad miljöpåverkan, ökad trafiksäkerhet och bättre arbetsmiljö.
Handboken tar huvudsakligen upp resor inom hemtjänsten, eftersom här finns en stor förbättringspotential. Men arbetssättet kan användas minst lika framgångsrikt inom andra områden, exempelvis dagcenterverksamhet, skolskjutsar, avfallshantering och parkförvaltning.
Metoderna baseras på erfarenheter från många kommuner, inte minst pilotkommunerna Mark och Orust.
På Vägverkets sida www.vv.se/templates/page3____15305.aspx finns mer information samt möjlighet att ladda ner handboken i form av en pdf-fil på 2 MB.
Handbok i bilsnål samhällsplanering
Lunds kommun har inom arbetet med LundaMaTs framställt en handbok i bilsnål samhällsplanering. Handboken inriktar sig huvudsakligen på personbilstransporter och möjligheterna att minska dessa genom kommunal planering.
I handboken finns bakgrundsresonemang och -fakta, men det huvudsakliga innehållet utgörs av en omfattande katalog över åtgärder som en kommun kan använda sig av för att minska de motoriserade transporterna. Åtgärderna spänner över ett brett område och täcker bland annat översiktlig planering, bygglov, exploateringsavtal, detaljplaner och trafikutformning.
Mer information om Handbok i bilsnål samhällsplanering finns på sidan Bilsnål samhällsplanering 2003-2006. Därifrån kan du även ladda ner handboken i pdf-format eller beställa ett tryckt exemplar.
2005
Hållbart resande
En presentation av Vägverkets arbete för att få till stånd kvalitetssäkrade transporter ur ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv.
Hos Vägverket finns möjlighet att ladda ner rapporten som pdf.
Individuell marknadsföring av kollektivtrafik – en metodstudie
En rapport som beskriver en enkel, billig och framgångsrik metod för att få fler människor att välja kollektivtrafiken i stället för bilen vid resor till och från arbetet.
Författare är Helene Jotoft.
Bulletin 229. Lunds Universitet, Tekniska Högskolan i Lund, Institutionen för Teknik och samhälle.
Rapporten gårt att ladda ner som pdf-fil (926 kB).
Car-Sharing: Where and How It Succeeds
En omfattande rapport om bilpooler, publicerad av amerikanska TRB (Transportation Research Board). Rapporten innehåller – förutom en beskrivning av konceptet och dess olika varianter – även en genomgång av relevanta erfarenheter som gjorts runt om i världen samt ett antal framgångsfaktorer.
Rapporten kan laddas ner som pdf-fil från http://trb.org/news/blurb_detail.asp?id=5634. Bredbandsuppkoppling rekommenderas – filen är 10,4 MB stor.
2004
Säkert resande. Utvärdering av effekter av mobility management på trafiksäkerhet.
MM ger även stora trafiksäkerhetsvinster. Det visar denna rapport av Todd Litman på Victoria Transport Policy Institute i Kanada.
Rapporten är översatt och baseras till stor del på material från Nordamerika. De flesta resonemangen och slutsatserna torde gälla ävenför Sverige, men viktiga skillnader finns förmodligen.
Ladda ner rapporten (pdf-fil, 1 MB).
Social exkludering i trafiksystemet. En undersökning om målkonflikter i Malmö stads trafikplanering.
C-uppsats i samhällsgeografi, författad av Ana Gil Solá.
Uppsatsen undersöker vilka problem i form av social exkludering som trafiksystemet skapar, och vilka alternativ till en lösning av dessa som finns på lokal nivå.
En lösning förutsätter samstämmighet med andra viktiga mål i trafikplaneringen, och därför diskuteras överensstämmelser och konflikter mellan social exkludering och miljöanpassad transportplanering samt rörlighets-/tillgänglighetsfokuserad planering. Denna teoretiska bakgrund används sedan för att belysa och ifrågasätta Malmö stads medvetenhet om problemet och de samband man ser gentemot miljöanpassad transportplanering och rörlighets-/tillgänglighetsfokuserad planering.
Ladda ner uppsatsen i pdf-format (333 kB).
SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt
SUMO är ett nytt system för planering, uppföljning och – icke minst – utvärdering av påverkansprojekt inom trafikområdet. Med SUMO är det möjligt att utvärdera den typ av beteendepåverkande åtgärder som tidigare betraktats som svåra eller omöjliga att följa upp.
Det som är unikt med SUMO är hur målsättningar, indikatorer och resultat för dessa målsättningar kan specificeras på olika nivåer som följer på varandra. Systemet med nivåer möjliggör tidig uppföljning i projekt, där det förut varit svårt att påvisa effekter på kort sikt.
Genom att använda SUMO redan under projektets planeringsfas kan man styra projektet i önskad riktning, effektivisera utvärderingen och på ett tidigt stadium få indikationer på hur projektet fortskrider.
SUMO ger även möjlighet att jämföra beteendepåverkande projekt med varandra – både projekt som är likartade och sådana som täcker vitt skilda områden.
SUMO bygger på MOST-MET, en utvärderingsmetod som utvecklats inom EU-projektet MOST och som är anpassad för utvärdering av projekt inom mobility management. SUMO utgör en utvecklad och förkortad version av MOST-MET, anpassad till svenska förhållanden.
På Trafikverkets SUMO-sida finns mer information, och därifrån går det även att ladda ner rapporten i pdf-format.
2003
Gör plats för svenska bilpooler!
Denna rapport från Vägverket är till största delen en sammanställd av beställt material, skrivet av några av landets främsta experter på bilpooler. Innehåll:
| · | En svensk bilpoolsdefinition med rekommenderade kvalitetskrav och råd för lokal tillämpning |
| · | En nationell strategi för växande bilpooler |
| · | En nationell undersökning av intresse och demografiska förutsättningar för bilpooler |
| · | En översyn av bilpoolernas effekt på koldioxidutsläppen |
| · | En aktuell översikt över digitala administrativa system för växande bilpooler. |
Vägverket, publikation nr 2003:88.
Rapporten i fulltext går att ladda ner som pdf-fil från Vägverkets webbplats (1 MB, 94 sidor).
Vart är vi på väg? Visioner, vetenskap och vinnande vägval för ett hållbart transportsystem
En läsvärd sammanställning av det aktuella kunskapsläget inom trafik- och miljöområdet samt visioner och praktiska exempel på hur det hållbara transportsystemet kan se ut. Många av Sveriges transportforskare delar med sig av sin kunskap.
IEH (sedermera Hållbarhetsrådet) i nära samarbete med Vägverket, 2003.
Tidigare gick det att hämta en pdf-version på Hållbarhetsrådets webbplats. Rådet lades dock ner 2007 och webbplatsen är numer släckt. Vi har inte lyckats hitta några uppgifter om var man idag får tag på den information, som tidigare var tillgänglig via webbplatsen.
Bedrifters tiltak for å begrense bilbruk og transportomfang.
Rapporten ger en översikt av åtgärder som arbetsgivare och anställda i samarbete kan ta till för att minska bilanvändningen. Gäller både arbetsresor och tjänsteresor. Åtgärderna bedöms kunna minska trängseln, reducera parkeringsbehovet vid arbetsplatserna och ge de anställdas bättre hälsa och ekonomi. För företagen innebär det en bättre ekonomi och en starkare miljöprofil.
TØI-rapport nr 639/2003, Transportøkonomisk institutt, Norge, 2003.
Bedrifters tiltak går att köpa via TØI:s webbplats, där du även kan ladda ner en kostnadsfri pdf-version (474 kB).
2002
Gang- og sykkelvegnett i norske byer. Nytte- kostnadsanalyser inkludert helseeffekter og eksterne kostnader av motorisert vegtrafikk
Rapporten visar att gång- och cykelbanor kan vara en mycket lönsam affär. Den kostnads- och nyttoanalys som görs av gång- och cykelvägnäten i tre norska städer visar att nyttorna är fyra till fem gånger större än kostnaderna. Analysen tar hänsyn till både hälsoeffekter och s k externa kostnader för vägtrafiken, dvs luftföroreningar, buller, trängsel etc.
TØI-rapport nr 567/2002, Transportøkonomisk institutt, Norge, 2003.
Rapporten går att köpa via TØI:s webbplats. Därifrån kan du även kan ladda ner en kostnadsfri sammanfattning (pdf-fil, 210 kB).
Handlingskraft för klimatet
Olika sätt att attackera klimatproblematiken presenteras i en summering av fem kommuners klimatsatsningar, med fokus på trafikfrågor. Medgångar, motgångar, lärdomar och framgångsfaktorer redovisas.
Naturvårdsverket, dec 2002.
Från Naturvårdsverkets bibliotek kan du hämta hem en kostnadsfri pdf-version(1,5 MB).
Supporting car share clubs: A worldwide review
En inventering av åtgärder som kommuner och städer runt om i världen har genomfört för att stötta bilpooler och integrera dessa i stadsplaneringen. Innehåller en diger referenslista för den som vill gräva djupare i de olika exemplen.
Dr Marcus Enoch, The Open University, Storbritannien, feb 2002 (framtagen inom ramen för EU-projektet MOSES och finns att ladda ner som pdf-fil, 258 kB).
2001
Litteraturstudie/ State of the Art – Mobility Management
En genomgång av MM-läget i mitten av 2001. Vad menas med Mobility Management? Vilka aktiviteter och åtgärder innefattas? Vad görs och vad har gjorts? Rapporten innehåller många exempel och lägesbeskrivningar från Sverige, övriga Europa och USA.
Monica Nilsson, TFK, juni 2001. Rapporten kan du ladda ner som pdf-fil, (382 kB).
Mobility Management för hållbara transporter
Syftet med denna bok är att inspirera kommuner att använda MM-åtgärder i sin egen verksamhet. Förutom det som underrubriken ”Erfarenheter från några svenska kommuner” utlovar, så innehåller denna lättlästa skrift även en beskrivning av vad MM står för samt en översiktlig presentation av samarbetet i Sverige samt läget i Europa.
Svenska Kommunförbundet, juni 2001.
Kan beställas via SKL:s publikationssida.
2000
Miljöanpassade transporter i glesbygd – förstudie och idékatalog
Rapporten – som bygger på intervjuer med representanter för byalag, föreningar, kommuner och län – tar upp vad som görs för att minska miljöbelastningen i glesbygd. Intervjuerna visar att miljöanpassning av transporterna är en förutsättning för åstadkomma möjligheter till utveckling, tillväxt och överlevnad i glesbygden. De viktigaste drivkrafterna är resurshushållning, ökad sysselsättning och framtida överlevnad. Ordet ”miljö” i sig har inte kraft att generera en förändring.
Rapporten beskriver även hur förändringsarbetet med miljöanpassade transporter kan planeras och genomföras i glesbygd.
KM Anläggningsteknik för Vägverket Region Norr,
Kan beställas hos Vägverket Region Norr. 1999/2000.
Baeredygtig mobilitet
Rapporten inleds med en beskrivning av olika rörlighetsbegrepp och de faktorer som styr rörlighetens omfattning och utveckling, liksom för- och nackdelar med att tillgodose efterfrågan på rörlighet. Läsaren får övergripande förslag på verktyg och metoder som begränsar de negativa effekterna av trafik och transporter. Effekterna beskrivs verbalt utan kvantifiering.
Nordisk Vejteknisk Forbund, Udvalg 21: Planlaeggning, Rapport nummer 3:2000.
Trafik, miljö och tillväxt – går det ihop?
Några forskare och andra aktörer filosoferar fritt. Direkta eller entydiga svar ges inte, men artiklarna är intressanta, med många tänkvärda reflektioner och konkreta exempel på vad som görs eller skulle kunna göras i Sverige. Ämnen som behandlas är glesbygdstrafik, mobility management, miljövänlig tågtrafik, planering, trängselavgifter och cashcard.
Region-MaTs-projektet, Naturvårdsverket, nov 2000.
Från Naturvårdsverkets bibliotek kan du hämta hem en kostnadsfri pdf-version.
Miljöanpassning av transporter – regionalt och lokalt
Uppslagsbok om vad som görs på lokal och regional nivå i Sverige för att minska transporternas miljöpåverkan. Många kommuner har kommit relativt långt i sitt MaTs-arbete (miljöanpassning av transporter) och är nu i genomförandefasen. De första regionala nätverken (Skåne, Västsverige och Norr) har startat arbetet med tillståndsbeskrivningar som plattform för det fortsatta arbetet.
Region-MaTs-projektet, Naturvårdsverket, nov 2000.
Från Naturvårdsverkets bibliotek kan du hämta hem en kostnadsfri pdf-version.
1999
Mobility Management
Rapportens första del behandlar utveckling och erfarenheter av MM i USA och Europa. Den ger en god bild av vad som görs idag, men få kvantifierbara effekter har kunnat identifieras.
Ett undantag är Transportministeriet i Haag där effekterna kartlagts. Bland annat visar resultaten att antalet körda kilometer med bil till och från arbetet minskade med 26 % på två år och antalet bilar på vägarna har minskat med 200 st. Liknande TDM-projekt har genomförts på ett stort antal arbetsplatser i Nederländerna.
I södra Kalifornien minskade antalet bil-kilometrar med 5 % på sju år.
Andra delen av rapporten behandlar frågan om MM är ett möjligt koncept i Sverige.
KM Anläggningsteknik, Vägverket, publikation 1999:132.
Stadstrafikuppdraget
Redovisning av ett regeringsuppdrag som avser att ta fram underlag till stöd för program och planer som till år 2010 ska stärka kollektiv-, gång- och cykeltrafik och begränsa biltrafiken i landets större städer. Förslag ges på hur man kan skapa en mer samordnad stads- och trafikplanering. MM lyfts fram som ett av flera sätt att påverka fördelningen mellan olika färdmedel.
Vägverket, publikation nr 1999:150.
1998
Guide – Local Mobility Management
En skrift om koncept och strategier för införande av miljö- och stadsvänligt resande. Exempel på, och referenser till, MM-åtgärder ges inom olika områden, både på strategiskt och operativ nivå. I några fall redovisas även erhållna effekter, men det tillhör undantagen.
En grundbok för den som vill lära sig mer om MM och hur det fungerar i Europa.
S.T.E.R.N. Gesellshaft der behutsamen Stadterneuerung mbH, Berlin, 1998.
Transportation Demand Management – TDM – i svensk tappning?
En studie med fokus på de styrmedel som införts i USA under benämningen TDM (Transportation Demand Management). Ambitionen är att analysera om, och i så fall i vilken form, dessa bör implementeras i Sverige.
Resultatet av studien visar att de lagstadgade företagsbaserad TDM-programmen i USA fått små effekter till hög kostnad, medan de frivilliga programmen varit mer kostnadseffektiva.
Även trafikavgifter lyfts fram i rapporten, medan de delar som direkt avser att påverka attityder och beteenden får mindre uppmärksamhet.
KFB-rapport 1998:7, Mars 1998, www.kfb.se/
Trafikkultur – Goda exempel i Europa
Rapporten ger exempel på platser och beteenden som kan tas som förebilder för en god trafikkultur. Exemplen kan användas som inspirationsskälla för stads- och trafikplanerare med flera, och som hjälp vid planering av studieresor.
Trivector, Vägverket rapport 1998:0333.
1996
Transportation Demand Management – TDM-konceptets möjligheter i Sverige
Rapporten visar på upplägg och resultat av TDM i USA och Nederländerna, samt hur ett svenskt TDM-koncept skulle kunna utformas. Effekterna omsatta till svenska förhållanden är svåra att uppskatta, men om resultaten vore överförbara till Sverige skulle det kunna innebära 1-8 % minskning av alla bilresor.
I de båda studerade länderna har arbetet inriktats på arbetsresor. Rapporten visar även på möjligheter att dessutom inkludera fritidsresor i TDM-arbetet.
Epomm (European Platform On Mobility Management) har som syfte att utveckla, sprida och öka användandet av mobility management i Europa. Sju länder deltar: Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Spanien, Frankrike, Österrike och Tyskland.
Epomm arrangerar den årligen återkommande konferensen Ecomm – European Conference on Mobility Management – och ger ut ett nyhetsbrev som du kan prenumerera på.
Äldre nyheter finns i arkivet.
Swepomm är ett nationellt nätverk och forum för alla som arbetar med MM. Det fungerar dessutom som infolänk till och från Epomm och olika organisationer utanför nätverket. En annan uppgift är att fungera som bollplank åt Vägverkets i deras arbete med MM. Adressen är www.swepomm.se
På nationell nivå fanns tidigare ett svenskt e-postnätverk för erfarenhetsutbyte i MM-frågor. Det administrerades av Hållbarhetsrådet, som emellertid lades ner 2007. Därmed upplöstes även nätverket.
I mars 2009 bildades ett nytt MM-relaterat nationellt nätverk: Sustainable Transport Sweden, som riktar sig till alla som arbetar professionellt med hållbara transporter i Sverige.
Som medlem i nätverket kan man exempelvis delta i olika diskussionsforum, få tips om kommande evenemang samt hitta samarbetspartners.
På regional nivå finns ett nätverk i Stockholmsregionen, ResSmart. Det består av personer på lokala och regionala myndigheter som arbetar inom trafik, transport, miljö och samhällsplanering.
I södra Sverige finns Hållbar Mobilitet Skåne, HMSkåne, som snarare är ett regionalt centrum än ett direkt nätverk. Däremot ger man ut ett nyhetsbrev, som det går att prenumerera på.
Tider och platser för kommande konferenser redovisar vi på kalendariet, som du når via insteget.
Ett speciellt omnämnande förtjänar ECOMM – European Conference on Mobility Management – som är en årligen återkommande europeisk mobility management-konferens.
Mer om ECOMM finns på EPOMM:s webbplats (EPOMM, the European Platform on Mobility Management).
De kurser vi känner till kommer från samma källa – Trivector Traffic – som för närvarande arrangerar följande MM- och MM-relaterade kurser:
| » | Mobility management – grundkurs | | » | MM för hållbart resande |
| » | SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt |
| » | Kollektivtrafik och MM |
| » | Transporter och miljöledning |
| » | Trafik för förtroendevalda |
Mer om kurserna finns att läsa på Trivector Traffics webbplats, där du även kan hämta hem kursbeskrivningar och få informatiom om
tider och platser för inplanerade öppna kurser.
Trafikbogen
En enorm kunskapsbank med länkar till diverse artiklar inom trafik- och miljöområdet.
Bakom sajten står Miljøorganisationen NOAH.
www.trafikbogen.dk.
European Federation for Transport and Environment (T&E)
T&E är en paraplyorganisation för NGO:er inom trafik och miljö. Sajten ger en bra överblick över vad som händer inom området. Förutom många rapporter och artiklar publicerar man även ett återkommande nyhetsbrev.
www.t-e.nu.
EPOMM
(European Platform on Mobility Management), Europas kanske bästa och viktigaste webbplats om
mobility management. Innehåller förklaringar, goda exempel, konferenstips med mera.
www.epomm.eu
MOST
(Mobility Management Strategies for the next Decades) är ett stor EU-projekt med trettio partner i tolv länder.
Lunds och Karlstads mobilitetskontor ingår som praktikfall och projektet genomfördes i samarbete med Lunds och Karlstads kommuner. http://mo.st
MAX
(Successful Travel Awareness Campaigns & Mobility Management Strategies) utgör en fortsättning på MOST. www.max-success.eu
The Online TDM Encyclopedia
Ett fylligt webb-uppslagsverk om Transportation Demand Management, producerat av the Victoria Transport Policy Institute,
en fristående kanadensisk forskningsorganisation som arbetar med nya, praktiskt inriktade lösningar på transportproblem.
Webbplatsen fick 2007 en ansiktslyftning, och kan numer besökas även av estetiskt känsliga personer. www.vtpi.org/tdm/
Schoolway.net
Ett europeiskt webbplats som riktar sig främst till lärare. Innehåller massor av intressant information om hur skolor kan arbeta med MM, resultat från studier i anslutna skolor, goda exempel, undervisningsmaterial och mycket mer.
Bakom webbplatsen står ett europeiskt nätverk med målet att skapa ”an enjoyable, safe, healthy and sustainable schoolway and inspire traditional traffic education”.
www.schoolway.net
”I stan utan min bil” och Europeiska trafikantveckan
EU:s webbplats i ämnet: www.22september.org/.
Naturvårdsverkets trafik- och transportsidor
Naturvårdsverkets sajt innehåller mycket matnyttigt. Genom att klicka på ”Teknik och miljö” och sedan ”Trafik och transporter” kommer du till en lista där du bland annat hittar Region-MaTS – en sida med pågående MaTS-projekt, kalendarium och länkar.
www.naturvardsverket.se
Vägverkets miljösidor
Innehåller bland annat info om kvalitetssäkring av transporter ur miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv samt goda exempel på hur man kan arbeta med att miljöanpassa vägtransporter.
www.vv.se/templates/page2_2____839.aspx
Nätverket för Transporter och Miljö (NTM)
NTM är en ideell förening som verkar för en gemensam uppfattning av hur transportsektorns miljöfrågor ska lösas för att uppnå långsiktigt hållbara transportsystem. NTM sprider bland annat kunskap om miljöfrågor, initierar forskning och utveckling, samt verkar för gemensamma beräkningsgrunder för transporters miljöpåverkan.
www.ntm.a.se/
LundaMaTS
LundaMaTS – ett förslag till hur Lunds kommun ska kunna miljöanpassa transporterna i en ekologiskt hållbar riktning, på både kort och lång sikt. www.lund.se/templates/Page____26943.aspx
Lunds Mobilitetskontor
www.lund.se/templates/Page.aspx?id=854
Cykelkommunen Lund
www.lund.se/templates/Page.aspx?id=2199
Ekostadens reseavdelning
Ett exempel på hur man med förhållandevis enkla medel kan bygga ett litet mobilitetskontor på internet. Här får besökarna (främst Malmöbor) lättbegriplig och lokalt anknuten information kring cykling, kollektivtrafik, bilpooler, samåkning och miljöfordon.
www.ekostaden.se/levgront/ekostaden_tmpl_01.aspx?pageID=43&parentID=117§ionID=2&introID=117
Lundby Mobility Centre
Lundby – en stadsdel i Göteborg – öppnade mobilitetskontor 1 nov 2002. Kontoret är en del av ett större projekt – Vision Lundby – som du kan läsa mer om i slutet av den här sidan.
www.visionlundby.goteborg.se
Gävle Cykelstad
Cyklisterna har prioriterats i trafikplaneringen i Gävle under många år. Sedan hösten 1996 görs dessutom stora satsningar för att få gävleborna att cykla istället för att åka bil vid korta resor. Allt under projektnamnet Gävle Cykelstad.
www.gavle.se. Stega dig sedan fram i menyerna enligt följande: Kommun -> Förvaltningar -> Tekniska kontoret -> Gävle Cykelstad.
BIL.COOP
Bokningsportal för bilpooler i Skandinavien, gick tidigare under arbetsnamnet ”Transportalen”. Har bl a ett nytt bokningsystem för bilpooler och basinformation för den som funderar på att starta en egen bilpool. www.bil.coop.
BilaBilligare.nu
Sajt för samåkare. www.bilabilligare.nu/
Göteborgs bilkooperativ
Sveriges största bilkooperativ, och även ett av de äldsta (hette tidigare Majornas bilkooperativ). Inte minst länksidan är värd ett besök. Startsidan har adressen www.goteborgsbilkoop.se
Miljöfordon
En innehållsrik svensk portal för miljöfordon och miljöanpassade drivmedel. Här redovisas alla landets miljöfordon och tankställen samt nyheter och fakta om miljöbilsmarknaden.
Dessutom erbjuds prenumeration på ett nyhetsbrev och möjlighet att göra sin egen miljöbilskalkyl.
Miljöbilsportalen drivs gemensamt av Miljöbilar i Stockholm, Miljöfordon i Göteborg och Gatukontoret i Malmö. Projektet delfinansieras med stöd från EU-projekten Trendsetter och Tellus.
www.miljofordon.se/
Vision Lundby
Stadsdelen Lundby i Göteborg kommer under en 20-årsperiod att bli kraftigt förtätad. Man räknar med att antalet personer som arbetar och bor här kommer att minst fördubblas.
Förtätningen sänker tillgängligheten för bilar och transporter. Fortsätter trafiken att öka i dagens takt, utan att något görs, kommer gatumark och tillfartsvägar inte att klara volymerna. Detta kräver andra transportlösningar än de konventionella.
Vision Lundby ska stimulera till att dessa nya lösningar utvecklas, prövas och etableras i Lundby.
Här kan du följa de olika dellösningar som är tänkta att ingå.
www.visionlundby.goteborg.se
Nya vägvanor
Denna kampanjsajt – upplagd av Trafikkontoret i Göteborg – har till syfte att öka medvetenheten om de vägval vi gör varje dag. Innehåller tips och idéer om hur man kan skaffa sig ”nya vägvanor”. Här finns också information om de olika projekt som ingår i kampanjen som helhet.
Webbplatsen vänder sig till privatpersoner och företag i Göteborg, men här finns mycket att hämta även för andra.
www.nyavagvanor.se/
Ressmart
Infoportal för den som arbetar med MM i Stockholmsregionen. Syftet med portalen är erfarenhetsutbyte, koordinering av åtgärder och aktiviteter samt ett ökat användande av MM.
Bakom sajten står Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Vägverket, Banverket, kommunförbundet i Stockholms län samt Stockholms läns landsting.
www.ressmart.se
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| |
Senaste förändringar:
| 10-04-08: |
Två nya rapporter för 2008: Smart Trafikant och TEMP.
|
| 09-10-28: |
Tre nya rapporter – två för 2008 och en för 2009.
|
| 09-04-08: |
Nytt nätverk bildat
|
|
|
|
|
|